När din blick dör, dör min med
men min försvinner lång ut i fjärran.
Medans din fastnar på hon,
hon som är så märkvärdig.
Men hon är inte märkvärdig,
hon är lika märkvärdig,
som en naturkatastrof.


Hur din blick kan fastna på hon?
Och inte på mig är inte begripligt.
För dina ljusa stora blå ögon,
fastnar alltid på fel person.
Antingen är det hon framför mig,
eller hon bakom mig.
Vet du ens att jag existerar,
vet du ens att jag finns här för dig.
När allt bara är skit och elände,
vet du att jag älskar dig?
vad som än händer.
Det har du tydligen inte förstått än.


Eftersom du inte vet vad jag heter.
Jag finns här för att trösta dig i allt.
Gör hon det?
eller är hon bara en tröst?
för att du vill ha någon bättre?
Här har du mig.


När jag blundar kan jag tänka.
att du älskar mig och inte hon.
Jag vet ej än vem hon är,
men det kanske är hon,
hon som sitter på bussen,
eller hon som jag råkade gå in i.
vem vet?


Det är bara du som,
kan säga vem du älskar.
Och jag önskar att du kunde säga det.
Du kanske inte vet det här,
men jag faller alltid för fel personer.
Så säg till mig
som är mycket mycket mindre än dig.
Säg till mig att du vill leva ditt liv för dig själv
och inte med mig.
Bara gör det jag bryr mig inte.
Jag får väl ta och skaffa mig en katt.
Och leva resten av mitt liv i celibat.








Min dikt till er. ByE ByE /UrReL